Avel

På denna sida infomerar avelsrådet och styrelsen om olika delar som rör avel på Australian shepherd.

Är du fortfarande i planeringsstadiet så rekommenderar vi att du läser texten nedan.

Avelsrådet kan inte ge rena avelsrekommendationer då det är upp till varje enskild tik- och hanhundsägare vilken målsättning man har för sitt avelsarbete.  

För dig som är uppfödare eller har en avelshane som används i avel har vi skapat en Facebooksida: "SASK:s Uppfödar- och Avelsgrupp" där det går att diskutera olika avels- och uppfödarrelaterade områden, dela med sig av nyheter, erfarenheter m.m. 

Har du frågor angående innehållet eller annat som är relaterat till avel - eller om du vill ha råd kan du alltid kontakta avelsrådet: avel@sask.nu

Rasklubben driver även en Facebookgrupp som heter "Svenska Australian Sheperdklubben" dit alla som är intresserade av rasen är välkomna - du med!

För att kunna bibehålla en sund och frisk ras - måste vi alla hjälpas åt! Vi uppmanar dig därför att stödja rasklubbens viktiga, ideella arbete genom att bli medlem i SASK (kontakta; medlem@sask.nu). Uppfödare av rasen och/eller du som har en hanhund som går i avel är viktiga förebilder och det är genom er och era blivande valpköpare som rasklubben kan bibehålla ett kontinuerligt och seriöst arbete för rasens framtid.

 


Vad kan vi som rasklubb göra för att värna om en sund avel?

Svenska Australian shepherdklubbens (SASK:s) rasspecifika avelsstrategier (RAS) är grunden i vårt arbete. De bygger på fakta och analyser som sammanställs och där mål och metoder ska vara mätbara. Underlaget lämnas in och godkänns av Svenska brukshundklubben (SBK) och Svenska kennelklubben (SKK) vart femte år. I vårt RAS står bl a att genetisk variation i en ras är i hög grad beroende av hur många hanhundar som används i avel och hur de används. Beräkningen är baserad på att en genomsnittlig hanhund används i avel under en period av 4-5 år. För att behålla en rimlig bredd i aveln bör ingen hanhund tillåtas producera mer än maximalt ca 5 % av antalet valpar i en generation men helst inte över 2 %. Med utgångspunkt från dagsläget och en beräkning via Lathunden (SBK:s dataprogram) och rasdata (SKK:s dataprogram) så ligger vår maxgräns för det som kan benämnas avelsmatador för närvarande på 68 avkommor. Med den rekommenderade gränsen på 2 % hamnar vi på en siffra på ungefär 27-30 hundar som högsta lämpliga antal valpar under en livstid. Dessa siffror är baserade på en tänkt helsvensk population. Med fortsatt omfattande import- men då av obesläktade eller lågt besläktade hundar- kan vi tillåta oss en något mer intensiv användning av enskilda hanhundar i avel i spannet över 2 % men ej upp till 5 %. Ju mer vi närmar oss 5 %-gränsen ju större är risken att vi förlorar delar av rasens genetiska variation och även att eventuella anlag för t ex sjukdomar får en stor spridning. Graden av variation är alltså beroende av om de hanhundar som används och importeras är närbesläktade eller om det finns en bredd i släktskap. För att bedöma det måste man se på mer än de första 2-3 generationerna.

MH-idealprofil

Utefter den statistik som rasklubben får via Lathunden (vilket är de hundar som Mentalbeskrivs (MH) mellan 12-18 månader) samt det som framkommer i den hälsoenkät som sammanställs inför varje RAS-revidering kan vi se att rasen har brister vad gäller orädslor och socialitet. För att det ska bli enkelt och överskådligt vilka dessa egenskaper återspeglar i ett MH-protokoll har rasklubben tagit fram en s k MH-idealprofil där vi har markerat de bra egenskaperna med grönt och de som är oönskade med rött. Som uppfödare har du möjlighet att via Avelsdata (SKK:s dataprogram) och Lathunden få fram statistik över kullar, avelsdjur mm medan MH-idealprofilen endast är för att enkelt synliggöra enskild individ och då speciellt avelsdjur där inget avelsdjur bör ha rödmarkeringar. Och helst ha alla eller de flesta kryssen i de gröna rutorna.

MH-idealprofil

Vad kan jag som uppfödare/hanhundsägare göra för att bidra till en sund avel?

Har du en tik eller hanhund och vill avla på den bör du först och främst kunna svara på vad hon/han tillför rasen förutom att hon/han är trevlig, frisk, friröntgad (HD), ögonlyst med ua (senast 24 månader före parning) och Mentalbeskriven (MH). Rasklubben rekommenderar att hundar som ska gå i avel bör ha uppnått tre års ålder för att det ska finnas mer fakta att ta ställning till beträffande hunden självt men även syskons mentalitet, hälsa och arbetsduglighet.

Det är viktigt att du är insatt i rasens avelsspecifika avelsstrategier (RAS) och tagit del av den MH-idealprofil som är framtagen för rasen, så att du i möjligaste mån undviker att avla på egenskaper som inte är önskvärda (rödmarkerade i MH-idealprofilen).

Ta också reda på så mycket fakta som möjligt om syskon och övrig släkt, då dessa också påverkar det hon/han kommer nedärva. 

Som tikägare blir du klassificerad som uppfödare när du registrerar dina valpar i Svenska Kennelklubben (SKK) även om du inte har ett kennelnamn eller planerar mer än en kull och måste då följa SKKs regler (mer information finns på: skk.se). Du bör - innan du tar en kull - fundera över vilka valpköpare du vill vända dig till med den kombination du planerar att göra.

Rasklubben erbjuder alla som avlar efter SASK:s valphänvisningskrav (som har 2 nivåer) möjlighet att lägga upp både planerade och födda kullar på denna hemsida (läs mer under rubriken ”Uppfödare” och ”valphänvisning”) samt på vår Facebooksida.
 

Hitta hanhund

Som uppfödare kan du göra mycket för att undvika framtida problem. Det viktigaste är att göra noggranna undersökningar när du letar hane och då inte bara om den enskilda hanhunden utan också om användandet av hans hel – och halvsyskon och generationerna bakom honom. Frågor man kan behöva ställa sig är t.ex.:

Är hanhunden närbesläktad med den övriga svenska populationen? Har han flera kullar redan där en del kanske redan gått i avel? Har hans pappa i sin tur många avkommor som använts tidigare?

Tillför han nytt blod? Om svaret är ja kan det vara befogat med något fler avkommor än en hane som är närbesläktad med populationen. Viktigt här är att tänka på att det kan se ut som om importer tillför nytt blod om du bara ser på närmaste generation men går du lite längre bakåt i stamtavlan kan det vara så att det redan finns det blodet i flera hundar eller att det t o m finns hundar i den egna hundens stamtavla i högre grad än vad du först trodde.

Är hanhundens avkomma utvärderad? Om hanen lämnat mycket bra avkomma både mentalt, arbetsmässigt och hälsomässigt kan det vara befogat med fler avkommor än om resultatet är okänt eller dåligt, men fortfarande inte upp till ovan beskrivna maxgräns. Har hanen ett flertal unga avkommor som ännu inte hunnit utvärderas så kan det finnas all anledning att vänta tills dess att de är utvärderade.

SASK rekommenderar sparsam och genomtänkt användning av hanar som har fler än ca 35 avkommor. Läs mer om varför under länken nedan:

 

Avelsmatador?

 

Rasklubben erbjuder en hanhundslista - men det har visat sig svårt att få kandidater för detta - men oavsett rekommenderas både tikägare och hanhundsägare att göra ett bra research arbete FÖRE parning.

Språngavgift

Det är fri prissättning beträffande språngavgift. Beroende på individ, linjer och meriter kommer här ett par exempel
- ett valppris (rek. 13.000 - 16.000 kr) vid parningen eller
- en språngavgift på ex. 1.000 - 3.000 kr och sedan 10% - 15 % av valppriset/valp alternativt 2.000 kr - 2.3000 kr/valp..