Hälsa

Australian Shepherd anses vara en frisk ras som procentuellt sett är relativt fri från sjukdomar. Det är ett av rasklubbens ansvar att kartlägga förekomsten av eventuella sjukdomar och tillstånd som inte registreras av SKK, för att via fakta arbeta för att t.ex. försöka minimera eventuell spridning av sjukdomar med genetiska inslag. Den gemensamma kunskapen om hälsoläget inom rasen bygger i dagsläget, förutom SKK:s registrering och eventuell statistik från försäkringsbolag, i första hand på öppenhet från ägare och uppfödare. Öppen kommunikation och ökad kunskap om rasens hälsoläge är en viktig del av arbetet med avelsurval och utvärdering; både för den enskilda uppfödaren och för rasens valpköpare. Uppfödare är välkomna att kontakta arbetsgruppen Avel och Hälsa genom avel@sask.nu för funderingar och samråd om rasens hälsoläge, t.ex med förslag på övriga tillstånd där behov av rapportering kan finnas.

Under 2013 utfördes en enkätundersökning bland Aussieägare i Sverige. Sammanställningen finns här: PDF iconSammanställning Hälsoenkät 2013.pdf

Hundar som leker


Epilepsi

Ett krampanfall kan ha flera orsaker som t.ex. skada, sjukdom, förgiftning och ärftlighet. Det första du behöver göra om du har en hund som får anfall är att fastställa orsaken till kramperna. Alla hundar som drabbas av ett större anfall bör undersökas av veterinär.

När det gäller skada, annan sjukdom eller förgiftning innebär behandling av grundorsaken i de flesta fall att anfallen upphör, men om grundorsaken orsakat permanent hjärnskada kan de fortsätta. En noggrann veterinärundersökning bör avslöja orsaken till anfallen om de orsakas av någonting annat än ärftlig epilepsi. Vid så gott som alla andra orsaker kommer det att finnas tecken eller historik som visar på att något utöver anfallen är fel. Det mest sannolika undantaget skulle vara det tidiga stadiet av en hjärntumör, som initialt kan förbli odiagnostiserad eftersom undersökningen – en s.k. magnetsröntgen- är dyr.

Enstaka krampanfall är inte ett säkert tecken på epilepsi. Epileptiska hundar får flera anfall i intervaller under sina liv. Dessa intervaller kan vara i flera månader, särskilt i början av sjukdomen. Ibland kan hunden få fokala anfall, mindre anfall som kan undgå ägaren. Hunden kan också få anfall då den inte är under observation. Då man upptäcker ett andra anfall blir primär epilepsi en mycket trolig diagnos.

Anfall sker sällan hos veterinären. Om du har möjlighet att videofilma anfallet kan detta hjälpa veterinären att ställa en korrekt diagnos. Om din hund får täta anfall (inom veckor, dagar eller till och med timmar), för dagbok över anfallen och beskriv var och när de sker, vad som föregår dem, och beskriv själva anfallen. Även detta kan hjälpa veterinären att diagnostisera och behandla din hund på rätt sätt.

Om man inte hittar någon bakomliggande orsak klassas anfallen som primär eller idiopatisk epilepsi. Idiopatisk betyder ”av okänd orsak”, men den här typen av epilepsi accepteras generellt som ärftlig. Det finns inget säkert sätt att testa för primär epilepsi för tillfället, så den kan bara diagnostiseras genom att man utesluter alla andra tänkbara orsaker.

Primär epilepsi kan inte botas och är inte övergående. Om den förblir obehandlad kommer anfallen att fortsätta periodvis under hela hundens liv. Sjukdomen förvärras ofta om den inte kontrolleras genom medicinering. Behandling är ingen garanti för att hunden kommer att vara problemfri framöver. Själva medicinerna har bieffekter och i vissa fall blir de ineffektiva. Epilepsi kan vara dödligt.

Som synes är det inte lätt att fastställa de ärftliga faktorerna för epilepsi. Forskningen så här långt tyder på att den kan bero på flera olika gener, eller kanske gener och regulatoriskt DNA, som påverkar genfunktioner. Den här genetiska komplexiteten innebär att båda föräldrarna till en epileptisk hund bidrar med de gener som leder till sjukdomen. Föräldrarna kan ha bidragit olika mycket, men för tillfället finns det inget sätt att fastställa vem som bidragit med vad. Det är möjligt att vår ras har mer än en form av ärftlig epilepsi.

Det här är en allvarlig, potentiellt dödlig, sjukdom som är dyr att behandla och som kan utveckla sig över flera år. Den kan vara en källa till stor känslomässig och ekonomisk oro för de som tar hand om den berörda hunden. På grund av detta bör man inte avla på en epileptisk hund, och inte heller på släktingar i första ledet (föräldrar, avkommor, hel- eller halvsyskon). Man bör endast med stor försiktighet avla på mer avlägsna släktingar så att man undviker andra berörda linjer. Epilepsi anses i rasen generellt vara en relativt vanlig sjukdom och frekvenser på ca 4 % anges, dessa är dock svåra att kontrollera då ingen säker central rapportering finns t.ex i hemlandet. I Sverige verkar den troliga frekvensen ligga någonstans runt 2 % med inrapporterade hundar, hälsoenkäter och statistik från försäkringsbolag som grund. Sannolikheten att en större andel hundar än så bär på gener som kan lämna EP är dock stor.

Avelstik/hane som har nära släktingar som diagnostiserats med EP bör endast paras med hundar där problemen inte visat sig på närbesläktade hundar. Linjeavel på hundar där EP förekommer bland nära släktingar ökar med stor sannolikhet risken för att avkommor kan utvecklar sjukdomen.

Ursprunglig källa: ASHGI, bearbetad för svenska förhållanden av SASK:s avelsråd.2014
Översättning: Lin Grimhammar och SASK:s avelsråd.

Forskning för att möjliggöra DNA- tester pågår och för att läsa mer om epilepsi inom rasen finns följande länkar:
http://www.ashgi.org/articles/epilepsy.htm
http://australianshepherdklubben.nu/dokument/epilepsi.doc



Två typer av cancer hos Aussies - Lymfom och Hemangiosarkom

Lymfom, ibland benämnt lymfosarkom, är en av två ärftliga cancerformer hos Australian Shepherd. Lymfom är en cancerform som påverkar de vita blodkropparna. Den uppkommer ofta i lymfkörtlarna, mjälten eller benmärgen men kan också ta sin början i matsmältningssystemet, huden eller tymuskörteln. Det vanligaste sjukdomstecknet är en förstorad lymfkörtel under käken eller bakom knäleden. Drabbade hundar är ofta slöa och anorektiska, går ner i vikt eller har svullna ben eller svullet ansikte. Emellanåt dricker och urinerar dom ofta. De kan även få andningsproblem, irriterade områden på huden eller i munnen, kräkningar eller mörk, illaluktande diarré.

Prognosen varierar och är delvis beroende av vilken typ av lymfom hunden har. Några typer svarar bättre på cellgiftsbehandling, men de flesta hundar får återfall efter en tids tillbakagång. En andra tillbakagång är oftast möjlig med ytterligare cellgiftsbehandling, men är oftast kortare än den första. De flesta hundar avlider till slut av sjukdomen.

Hemangiosarkom (HSA) är den andra ärftliga cancerformer hos Australian Shepherd. HSA, en aggressiv form av cancer i blodkärlen, anses i USA vara väldigt vanlig hos rasen. Den kan uppstå nästan var som helst i kroppen, men oftast dyker tumörerna först upp i mjälten, hjärtat och emellanåt i huden. Eftersom cancern startar i ett blodkärl sprider den sig snabbt, ofta till lungorna eller levern.

Prognosen för hundar med HSA är mycket dålig, de flesta överlever bara ett par veckor eller månader efter att de fått diagnosen. Ibland är en plötslig kollaps det första tecknet på att hunden är sjuk. En aussie över 4 år som avlider plötsligt, utan någon uppenbar anledning, kan ha avlidit av HSA. Om det är möjligt bör man göra en obduktion för att klargöra om HSA var orsaken. Om den upptäcks i tid, kan hudvarianten av sjukdomen botas genom att tumören avlägsnas. Denna variant är också den enklaste att behandla och har den längsta överlevnadstiden.

Användande i avel.
Släktingar i första ledet till drabbade hundar (föräldrar, hel- och halvsyskon och avkommor) bör endast paras med avelsdjur som är så fria från lymfom och HSA som möjligt, och som inte har några nära släktingar som är drabbade. En hund som har haft lymfom, även om den är på tillbakagång, bör inte användas i avel. Sperma som har sparats från en hane som senare utvecklat någon av sjukdomarna bör kasseras.

Källa. ASHGI  2013, bearbetat i förhållande till Sverige aug 2014.
Översättning: Lin Grimhammar, bearbetat av SASK.s avelsråd


MDR1, Multi-Drug Resistance 1

Information angående en genetisk defekt som återfinns inom bl a rasen australian shepherd och andra collieraser och som gör dem känsliga mot ämnet ivermectin.

För information följ länkarna:
http://www.ashgi.org/articles/mdr1.htm
http://www.collieinfo.dantos.se/Sid_Mer_MDR_1.htm

Det finns i dagsläget inget krav från rasklubben att uppfödare ska låta testa sina avelsdjur innan parning, men SASK vill ändå på detta sätt ge alla information om vad MDR1 är och vad det kan innebära för hunden.

Ämnet ivermectin kan även finnas med i produkter som inte är avsedda för hundar,t. ex. avmaskningsmedel för får, så det finns skäl till att vara observant.


Muskelskakningar

En del Australian Shepherds får ibland ofrivilliga muskeldarrningar i bakbenen. I enstaka fall omfattar skakningarna även frambenen. Skakningarna kan vara ett tecken på ett tillstånd då myelinet, den fettrika substans som fungerar som isolering kring nerverna, inte har utvecklats till fullo. Unga valpar kan även vara ovanligt klumpiga eller lida av huvuddarrningar. Dessa mer allvarliga tecken försvinner oftast med tiden, förmodligen efterhand som myelinet vidareutvecklas. En del hundar kommer dock att ha kvar darrningarna resten av livet. Orsaker till tillståndet kan vara infektion, kostproblem eller ärftlighet. Man vet för lite om det här vanligtvis godartade tillståndet för att med säkerhet säga vad som orsakar det, men det faktum att det är så vanligt bland aussies tyder på att det finns en ärftlig komponent.  

Aug 2014/ Källa. ASHGI
Översättning: Lin Grimhammar, bearbetat av SASK:s avelsråd.


Sammanställning av SKK.s avelsdata.

Arbetsgrupperna som arbetar med rasens hälsa, avelsfrågor samt mentalitet har under 2013 tagit fram tre dokument som ni kan ladda ner här nedan.

Har ni några frågor så kan ni kontakta arbetsgrupperna direkt genom avel@sask.nu samt mental@sask.nu


Utdrag ur Agrias försäkringsdata och rasprofiler

Här finns statistik och  framtagen av Agria i Sverige mellan 2006 och 2011, jämförande Aussien med alla andra undersökta raser. Texterna är på engelska.


Nedanstående lista innehåller hundar, av veterinär diagnosticerade med epilepsi, inrapporterade av ägare/uppfödare.
Listan uppdateras löpande. Nya hundar läggs in överst på listan.

Reg nr Namn Far Mor
SE26840/2012 Dirty Daisies Colorado S45198/2007, Z'Athenas Handsome Guy S62681/2007, Missnut's Diamond Smilla
SE28697/2012 Bearfoot Aussie Seth S11671/2009, Big Brawehearts Diezel S27312/2007, Aussie Hill Dance Bear Foot Funny
SE45253/2010 Bearfoot Aussie Fun MR Big S11671/2009, Big Brawehearts Diezel S27312/2007, Aussie Hill Dance Bear Foot Funny
SE25943/2013 Empress Divine S62745/2009, Thornapple Ragtime Move Over 43552/2009, Empress Bizarre
SE56141/2012 Aussie Kullens Nita SE21203/2011, Mangry´s Lone Star Marshall S62360/2008, Aussie Kullens Beatrix-Boop
SE25032/2012 Wildandmagics Amazing Joy AKCSBDN21267301, Taplacs American Express v Hisaw S51674/2007, Door Keepers Miss Magic
SE15039/2011
DK14811/2011
Easy Tootsome
Tinkerbell
Thornapple Mercury
All Jacked Up
Easy In Front Of You

SE15028/2011
DK06451/2011

Easy Take That

Thornapple Mercury
All Jacked Up

Easy In Front Of You

SE23144/2011 MiVinna's Balefire Mandolyn's Acoustic
Guitar
Kreivi's Pirate Grace
O'Malley
S17165/2008 Meet Myown
Jittery Jude
Malpaso's Timber
of Los Suenos
Meet Myown Seadra
SE45258/2010 Bearfoot Aussie
Fun Silly
Big Bravehearts
Diezel
Aussie Hill Dance
Bear Foot Funny
SE28702/2012 Bearfoot Aussie
Bella Bira
Big Bravehearts
Diezel
Aussie Hill Dance
Bear Foot Funny
SE38694/2010 Aussieringens
True Delight
Labossie's Balder Givenchy
S59443/2002 Chess Player Shiraz Mr Binks Maine Man Mericas Chess PLayer
S11206/2004 Chess PLayer Snowman Angus Odin Mericas Chess PLayer
S14062/2008 Door Keepers
Nasty Norton
Marquis Glory Kidjo Door Keepers Feeling
Sexy Like Gem
S51670/2007 Door Keepers Mr
Merlin Winston
Heartside Touch
the Sun
Door Keepers Emerald
I'm Crazy
S17233/2006 Easy Check-Mate Thornapple Oh Brother Thornapple Mandarin
Passion
S45604/2006 Molargårdens Asta Missnutt's Cozzie Ki-Ro-Ma's Amber
Will's Pride
S14669/2004 Rob'n Toms Lady
Sicily Black
Dooe Keepers Eddington
The Genius
Rob'n Toms Tommy Girl
S24996/2001 Magic Mr Binks Blackhawk Difloyds Biscayne
AEJ 1479 import
ej SKK-reg
 
uppg saknas uppg saknas uppg saknas

Vi har tagit beslutet att undersöka hur läget ser ut i rasen idag och skulle vilja att den som äger eller har ägt alternativt fött upp en hund som drabbats av epilepsi rapporterar in detta till rasklubben.

Detta gällar samtliga berörda, även de som som tidigare skickat in men inte finns med på ovanstående lista uppmanas att skicka in igen.

Kontakta sekreterare@sask.nu med information om den drabbade hunden, bifoga en kopia på veterinärintyg/diagnos.
Dokument i pappersform kan skickas till:
SASK / Cari Hansson
Björklund
614 96 Östra Ryd.